Känslorna svämmar nästan över.

Glädjen när mitt älskade hjärta kommer till mig igen efter att ha varit hos sin pappa går knappt att beskriva. Hjärtat hoppar upp och ner i bröstkorgen, leendet går inte att få bort och känslorna svämmar över, typ!


Vi har varit ute och skottat grus, varit och handlat, burit skräp till soprummet, byggt tågbana, degat och nu myser vi i soffan efter middagen. Jag älskar att vara med min son! ❤️

Vemodigheten

Alltid lika vemodigt att lämna bort min son varannan vecka. Ingen som spontankramas, treårstjafsar, har underbara funderingar, bråkar med mig om nätterna, underhåller mig, pratar om bilar, sjunger högt och mycket och är här hemma. Ingen är så bra som just min grabb är. 


Längtar redan tills han kommer nästa gång! <3

Sängen och sängkamraten.

I måndags fick jag äntligen min säng som jag beställt! No more madrass på golvet. Halleluja!

Sedan i måndags har jag också haft en sängkamrat varje natt. "Mamma, jag ska sova i din säng" är standardkommentaren på kvällarna. Och jag är inte den som är den. Är ju mysigt med sovsällskap liksom. 


Lite därför jag köpte en så pass stor säng, för att vi skulle kunna sova tillsammans utan och trängas. 

Och imorgon ska benen på också för nu har stödbenet kommit. 

Till helgen åker jag nog till Ikea (äntligen i Umeå!) och inhandlar det jag saknar i lägenheten. Topp topp!